Hemvändarn

Hej!

Nu sitter jag hemma i mammas soffa och häller i mig kaffe. Väckarklockan ringde vid kvart i fem i morse, ändå vaknade jag av mig själv vid halv fem. Flera mil söderut tog mig igenom mina mörka, älskade, hemvanda Småländska skogarna.

Ändå skönt att åka tåg så tidigt, eftersom jag slumrade från och till hela resan. Fick spola tillbaks radiopoden hundratals gånger eftersom jag missade så mycket :)

Eftersom jag lyssnat igenom alla de P1 och P3 dokumentärer jag tycker är intressanta har jag nu gett mig på Verkligheten i P3. Så. Himla. Bra. Lyssnade på ett program om en tjej som höll på att träna ihjäl sig, en totalt öppenhjärtlig intervju om hur det var att först träna till sig en kropp med en 10 årings fysik och en åldrings värden, om mat och träningsmonstret som härjade när hon försökte bli frisk, om ångesten över att acceptera sin kropp nu efter viktuppgång och om hur hon inte vågar att kalla sig frisk för att hon vet att risken fortfarande finns att det skickar tillbaks henne i helvetet. 

Avsnittet heter Fettaktivisterna, lyssna! Det handlar även om tjejer som aktivt arbetar för att alla kroppar ska accepteras och för att även överviktiga kroppar ska framställas som vackra. Älskade dem och deras mod så mycket!

Mitt huvud är lite rörigt idag, och min kropp är lite orolig, eftersom jag skickats tillbaks i en rutin-period vilket gör att både att äta annan mat, på andra tider och på andra platser inte känns hundra. Har redan lagt ner 50% av mina tankar idag på hur jag ska lägga upp dagen matmässigt för att få ro, och jag hatar det. Vill tänka på relevanta saker, inte sånt här trams! 

Åh, kämparglöden jag hade hela hösten och när jag startade den här bloggen, den måste hitta tillbaka. Förstår inte vart motivationen tog vägen?

Hur gör ni för att komma back on track?