Att man kan bli så glad (oproportionerligt) av en liten kylskåpsöverraskning när man kommer hem från världens längsta arbetsdag med följande en och en halv timmes kollektivtrafik. Att man dessutom fortfarande blir så lycklig över att få komma hem till denna människa fortfarande efter två år tillsammans.
Nu tänker jag vila mina värkande fötter framför gårdagens Bonde Söker Fru!
Ps. Glöm inte utmanings-utmaningen! Är ni med mig? :)
Har två väldigt nära vänner som varit på mando, ingen av dem är, såhär i efterhand, speciellt positiva då de tycker att det fokuserades enbart på det ätstörda. Alltså symptomen av en ätstörning och inte med det som egentligen är grunden. En av dem blev efter beh. helt fast i vägandet av maten, eftersom hen bara litade på vågen och inte på sig själv. Har aldrig tänkt på det, men får man med sig vågen hem när man avslutar behandling eller tillhör den enheten? Har du kvar din?
SvaraRaderaPrecis som du säger så kanske det kan hjälpa dem som är "nysjuka" eller mycket sjuka, för att kunna börja äta igen. Men jag tror inte på det som en metod som håller i längden. Inte om målet är att bli FRISK. Kanske om målet är att våga äta. Många med ätstörningar har ju extrema kontrollbehov, och då känns det som att man bara förflyttar kontrollen till något annat. Sen finns det ju självklart ingen "metod" som funkar för alla, därför är det nog bra att det finns en hel del olika. Man måste hitta den som funkar för en själv!
Kram!!
ps: blev nyfiken, elvamil, vart kommer det namnet ifrån? :)