Jag klarade mig! :)
Till och med kassan gick jättebra, och man lär sig ju sortimentet mer och mer. Vet ju att det är ett jobb för mig eftersom det är så kul att träffa människor, men det känns så jobbigt i början när man är ny i en helt ny miljö. Har ju hållit på med kläder så länge men bara bakom, kontorsjobb. Men kuuuul!
Dock glömde de att jag hade rast, och jag tog för givet att jag inte hade någon rast pga att jag inte jobbade heldag, så nu har jag suttit och fått i mig mitt andra mål för dagen, första var frukosten. INTE bra. Däremot är jag förvånad över att jag inte känt någon hungerkänsla? Trodde att jag hade lyckats få tillbaks det där.
Vill bara återigen påminna om att man måste ta sig ur sin comfortzone om man ska komma vidare. Att inte göra det är bara en snabb ångestlindring för stunden men man kommer ingen vart. Igår hade jag ställt min planerade och vanliga middag på värmning när min kille ville att vi skulle mötas i stan för att bjuda på middag (fattig student, as said:)). Mitt spontana och direkta svar var såklart nej. Sedan blev jag jätteirriterad på mig själv, jag ville ju äta middag på mysig resturang med min kille på en fredag. Folk gör så, och jag är ju folk. Så snabbt, utan att hinna ändra mig igen, slängde jag iväg ett nytt sms, bytte om och sprang till tunnelbanan. Och sedan satt vi där med små tapasrätter och rödvin framför oss, och jag var både glad och stolt över mig själv.
Som sagt är det sådana små grejer som är framsteg för mig numera, jag har ju det stora jobbet bakom mig. Men fortfarande viktigt att fortsätta bryta vanor. I perioder kan jag utan problem göra sådana grejer, i perioder (oftast när jag är stressad) så blir det mycket jobbigare. Även om det såklart är en jättebragd att jag ens kan göra det överhuvudtaget så vill jag inte nöja mig.
OCH det som framförallt är ett framsteg är att jag numera kan glömma bort att jag gjort något "off-the-schedule". Fram tills ganska nyss skulle det vara det första jag tänkte på dagen efter, och förmodligen ligga och mörklägga den dagen något (förr något extremt). Idag kom jag ihåg det först nu! Det är STORT vill jag lova :)
Nu blir däremot nästa utmaning. Jag har väldigt lätt att få kropps-ångest inför roliga grejer, som fester och sånt, så pass stark att jag vill ha det som anledning att ställa in. Så känns det just nu.
Så jag vet ju vad det enda rätta är, slänga på mig något, svälja ångesten, komma ihåg att ingen bryr sig om det, och bara gå! :)
Hur utmanar ni er?
Jag läser din blogg varje dag; kommenterar bara inte! Men du är jätte duktig och allting blir ju lättare och lättare med tiden!
SvaraRaderaIgår åt jag ju t.ex. en halv pizza, det tog emot, jag satt och grät men jag åt. Idag åt jag pommes strips, schnitzel, sås och kokta ärtor/ morötter.. Jag försöker tänka att det är normalt att äta god mat och unna sig det. Min mening var egentligen idag att köpa en liten godispåse men det klarade jag inte av idag. Men ja, utmana sig är att helt enkelt bara säga åt sig själv att göra det. Vad är det värsta som kan hända egentligen? Man dör inte.
Kropps-ångest.. Menar du då att du inte trivs i några kläder alls? Sån är jag också.. Jag får lätt kropps-ångest. Försöker bearbeta det jag med!
Ta hand om dig! <3
Toppenbra du vågade ta dig ur din comfortzone och äta en spontan middag. Tapas och rödvin med en pojkvän låter hur fint som helst!
SvaraRaderaSpontana måltider skulle jag verkligen behöva utmana mig själv med. Att äta pizzeria-pizza vore en utmaning! Men jag brukar väl utmana mig med godis ibland, vaniljhjärtan och andra bakelser. :>