Om mig

Herregud hörni, vad svårt det är att skriva en presentation! Den där avvägningen över vad som är för privat och inte. Jag har ju haft turen att förnya saker i livet, träffa människor och umgås i sammanhang där ingen vet om hur allt ha varit. Därför är anonymiteten så himla viktig för mig, än så länge. Det blir så mycket enklare att vara den person jag vill vara, långt ifrån allt det gamla.

I alla fall så heter jag Hanna. Är 26 år och bor i världens mysigaste lägis i Stockholm, tillsammans med bästa killen i stan. På dagarna pluggar jag och umgås med vänner, försöker hitta nya intressen (nått måste man väl vara extra bra på! ;)), fikar, läser bloggar, yogar. Jag gillar fina texter och soliga höstar, att resa och att tända ljus. Apelsiner och bra filmer. Att dricka vin och att skratta högt. Jag är inte så förtjust i lakrits, och jag blir riktigt riktigt arg på all snedvridenhet. Att kvinnor fortfarande idag inte har lika högt värde som männen, i samhällets mening. Att av allting skriker utseende och ytlighet högst. Hur allt handlar om att vara så lyckad som möjligt på utsidan.

Är så sinnessjukt trött på den sjuka ideal-hetsen förstör fantastiska människor som inte har en aning om hur lite det faktiskt betyder, egentligen. 

I övrigt, så har jag en jättekamp bakom mig, av 10 år av ätstörningar, anorexi och ortorexi. Även om jag har kommit över ytan och en bra bit till, så är det fortfarande 10 år av gamla vanor som ska bytas ut mot nya, vilket gör att jag fortfarande tar en dag i taget. Får stöd från min fantastiska behandlare, och krossar fortfarande barriärer som ibland känns oövervinneliga. 

Ett tag trodde jag att nehej, nu är jag nog så bra man kan bli, bättre än såhär blir det inte. För man läser ju så ofta det, att man alltid är "nykter" anorektiker. Men så inser jag att det är ju fullständigt skitsnack. Vilken fruktansvärd sak att säga. För jag är hundra procent säker på att man kan bli hundra procent frisk, fri från allt vad matmonster heter. 

Jag vet hur mycket jag saknade att lyssna på någon som faktiskt blivit frisk under min sjuka tid, och därför hoppas jag att detta kanske kan ge någon, om än något litet.